År 1952 regnade det 1 870 mm under ett dygn i Chile, Sydamerika – var det mycket eller lite? Det regnar ju olika mycket på olika ställen även i Sverige. Exempelvis är det oftast vått i de västra fjälltrakterna när det är torrt i övriga landet och vice versa. Nederbördsmängden mätt per dag varierar också över tid. Att göra en egen enklare regnmätare är inte svårt!

Experimentet är baserat på experiment från Uppsala vattencentrum och Skolvädernätet.

Det här behövs: en genomskinlig plastflaska, en linjal, några glaskulor eller småstenar, tejp.

Klipp av eller skär plastflaskan i två delar. Lägg i kulorna eller stenarna i den undre delen och häll på vatten så att de täcks. Kulorna används för att regnmätaren inte ska blåsa omkull.

• Markera var vattennivån i flaskan är genom att sätta en tejpbit på flaskan. Gör sedan en skala i mm uppåt på flaskans sida med hjälp av linjalen. Skalan börjar med 0 mm där tejpen är.
• Sätt den övre flaskdelen upp och ner i flaskbotten.
• Du har nu gjort en regnmätare som är redo att användas! Ställ ut den på en öppen plats, men helst på något ställe där det inte blåser för mycket.

Kolla regnmätaren varje dag och anteckna hur mycket som har regnat!

Nederbörden mäts alltid i mm. Men du kanske vill veta hur mycket vatten som faller på en bestämd area över en viss tid, det vill säga du kanske vill uttrycka mängden vatten som faller i liter per kvadratmeter (l/m²) istället för i millimeter? Mängden regn uppmätt i mm motsvarar mängden regn uttryckt i l/m². Du kan testa hur det kommer sig genom att räkna ut volymen regn som fallit över ett visst område under en viss tid från regnet vi mätt upp i vår regnmätare (i mm) under samma tid.

En liter är detsamma som en kubikdecimeter (dm³). Vi vill alltså räkna ut mängden regn som faller i dm³/m² och tid.

Anta att det faller lika mycket vatten överallt över ett bestämt område. Anta också att din regnmätare är en punkt i det bestämda området. Så mycket regn som du har mätt upp i ”punkten” där regnmätaren är, borde alltså ha fallit på alla andra ”punkter” i området.

Multiplicera mängden vatten du har mätt upp med arean du är intresserad av för att få volymen regn som fallit över området. Det uppmätta vattnet och arean du multiplicerar med måste vara i samma enhet. Är arean uttryckt i exempelvis m² måste du därför först räkna om mängden vatten från mm till m, för att sedan kunna multiplicera mängden regnvatten med arean (vattenmängd i mm/1000 = vattenmängd i m). När du multiplicerar arean med höjden av det uppmätta vattnet, får du volymen vatten som fallit över området över en viss tid. I exemplet ovan hade du fått en volym vatten uttryckt i m³. Slutligen måste du nu konvertera volymen vatten från m³ till dm³, för att få den i liter (volym vatten i m³ * 1000 = volym vatten i dm³). Nu har vi nederbörden uttryckt i l/m².

Som du ser har vi först dividerat nederbörden uttryckt i mm med 1000 för att sedan multiplicera den med 1000 igen för att få den uttryckt i l/m². De här två leden av division/multiplikation tar ut varandra, och en nederbörd uttryckt i mm är därför densamma som nederbörden uttryckt i l/m².

Källor: 
Skolvädernätet (2010) Experiment. Drivs av Göteborgs universitet.
Uppsala vattencentrum (2006). Professor Vatten. Drivs av Uppsala universitet.